Kommuner kräver mer flyktingpengar – går till domstol

Sedan början på förra året har förvaltningsrätterna tagit emot över 3 000 överklaganden, från kommuner som kräver Migrationsverket på pengar.

Det visar Ekots genomgång av domstolarnas målregister.

Kommunerna har vänt sig till domstol efter att de har fått avslag på ansökningar om ersättning, för utgifter som gäller asylsökande och nyanlända.

Antalet klagomål har mångdubblats de senaste åren. Under 2018 och hittills under 2019 har åtta av tio kommuner överklagat – 247 av 290 stycken.

Ett vanligt klagomål gäller kostnader i skolan.

Till exempel vill Hultsfreds kommun ha betalt för skolbaracker, som har gett plats för asylsökande elever.

– Vi har ju tagit ett väldigt stort ansvar, men sen står vi utan kostnadstäckning. Jag känner mig både uppgiven och besviken, säger Martin Snickars, skolchef i Hultsfred.

I Hultsfred tog skolorna emot 170 asylsökande elever under en period. Högstadieeleven Stina Reinholdsson minns hur trångt det var.

– Grupprum var alltid upptagna, korridorerna var alltid fyllda. Det kom nya elever hela tiden. 32 stycken var vi i ett litet klassrum, säger hon.

För att få plats med alla elever utökade skolorna antalet klasser och hyrde in skolbaracker till flera skolor – enligt kommunen för runt tio miljoner kronor per år.

Men i efterhand har kommunen fått avslag på stora delar av kostnaderna.

Åke Svedmert är chef för dem som jobbar med utbetalningar på Migrationsverket.

– Tidigare fanns möjlighet att vara mer generös och generell. Nu måste det vara individknutna kostnader för att vi ska kunna betala ut det. Regeringen är det ju som har beslutat vad vi kan betala ut ersättning för.

Förvaltningsrätterna har fått mängder av överklaganden kring det här, men har ännu inte kommit med några vägledande domar.

Andra kommuner, bland annat Nässjö, Karlskrona och Gotland, vill ha betalt för ensamkommande ungdomar som placerats på behandlingshem, HVB.

– På det stora hela anser vi att vi blir förlorare i det här systemet, och att vår ekonomi urholkas när vi gör vi allt vi kan för att ge de här människorna det de har behov av, säger Jon Rydholm, chef inom socialtjänsten i Nässjö.

Klagomålen som väller in hos domstolarna kostar också, för skattebetalarna. Tiotals miljoner kronor kan det handla om, de senaste åren, om man räknar med domstolens snittkostnad för den här typen av mål.

– Vi borde jobba tillsammans och inte ha ärenden i förvaltningsrätten, så det känns ju inte bra, säger skolchefen Martin Snickars i Hultsfred.

Men kan det vara så att kommunen har spenderat pengar lättvindigt, för att man har räknat med att kunna skicka notan till staten?

– Det skulle jag absolut inte säga, för det som hade varit enklast för oss hade varit att kunna säga, nu är det fullt i våra lokaler, vi kan inte ta emot fler elever. Men den möjligheten fanns aldrig.

Petra Levinson
petra.levinson@sverigesradio.se