Kraftig ökning av Säpo-ansökningar om utvisning
Antalet personer som pekats ut som ett allvarligt säkerhetshot enligt Lagen om särskild utlänningskontroll, har ökat kraftigt. Det visar Ekots kartläggning.
Enligt Lagen om särskild utlänningskontroll, LSU, kan Säpo ansöka om utvisning av utländska medborgare som bedöms utgöra ett hot mot rikets säkerhet, eller som kan befaras begå, eller medverka till att begå ett terroristbrott.
Ekot har kartlagt alla fall där Säpo ansökt om utvisning av en person enligt LSU, sedan lagen kom till i början av 90-talet. Användningen av lagen har varierat, och de flesta år rör det sig om inga, eller ett par fall. Men på senaste tiden har antalet personer som pekats ut enligt lagen ökat kraftigt och av de totalt 40-tal fallen har nästan hälften aktualiserats de senaste två åren.
Fredrik Hallström är enhetschef inom Säpo och förklarar ökningen med att hotbilden mot Sverige har förändrats.
– Det innebär att samtidigt som vi ska se på de akuta attentatshoten så måste vi också någonstans förhindra en sådan utveckling att de här miljöerna blir allt för starka och får allt för mycket tillväxt och djupa rötter.
Bara i år har Säpo ansökt om utvisning av 12 personer. Flera av dem var misstänkta i det mål där några av dem, tidigare i år, dömdes för terrorfinansiering, men där samtliga friades från misstankarna om attentatsförberedelser.
I våras ansökte Säpo även om av utvisning av sex personer, varav flera imamer, som påstås hota rikets säkerhet.
Fredrik Hallström vill inte kommentera de specifika fallen, men enligt Säpo handlar det om individer som inte själva utgör ett akut säkerhetshot, utan som genom sin verksamhet bidrar till ett långsiktigt hot, till exempel genom att vara tongivande i verksamheter där radikalisering sker.
– Tillväxten i miljön har varit så stark de senaste åren, där har vi gjort en ansträngning i att tillsammans med andra myndigheter också försöka trycka tillbaka den här utvecklingen där miljön underblåser hotet mot Sverige.
Opartiskhet och saklighet är grundbultar i SRs uppdrag liksom i Ekots rapportering. Det har blivit en kritisk debatt i media om dessa inslag. Vi vill fortsatt ge publiken en möjlighet att ta del av inslagen men vill också att publiken ska få kunskap om hur Ekots ansvarig utgivare Klas Wolf-Watz resonerat. Det kan ni läsa om här.
Fakta: Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU)
Lagen har funnits sedan år 1991 och möjliggör utvisning av utländska medborgare som vistas i Sverige enligt någon av följande grunder:
1. om det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller
2. om det kan befaras att utlänningen kommer att begå eller medverka till terroristbrott
Ett utvisningsärende enligt LSU initieras genom att Säpo ansöker till Migrationsverket om utvisning av en person. I samband med ansökan är det inte ovanligt att den enskilde tas i förvar på ett häkte.
Migrationsverket prövar som första instans om det finns grund för ansökan och om en utvisning i så fall går att verkställa till utlänningens hemland. Om ett beslut överklagas är regeringen nästa, och sista instans. Innan regeringen fattar det slutgiltiga beslutet ska ärendet prövas av Migrationsöverdomstolen som sedan lämnar en rekommendation till regeringen.
I frågor om verkställighet är regeringen bunden av Migrationsöverdomstolens yttrande, däremot inte när det gäller om Säpos ansökan om utvisning ska godkännas eller avslås.
I det fall att ett utvisningsbeslut enligt LSU inte går att verkställa kan den enskilde underkastas så kallad anmälningsplikt, vilket innebär att personen på vissa tider, inte sällan flera dagar i veckan måste anmäla sig hos polisen. I vissa fall kan det även beslutas om användning av hemliga tvångsmedel, såsom telefonavlyssning.