Tegnell: Börjar folk träffas mer sker ingen avmattning

För en och en halv månad sedan hade SvD en längre pratstund med Anders Tegnell.

Det var i början av mars och risken för allmän spridning i Sverige var måttlig. Diskussionen då handlade om skolstängningar och karantän för svenskar som varit på skidresa i Italien.

Nu har pressträffarna flyttats från Virushuset på Folkhälsomyndigheten till Karolinska institutets lokaler, med journalisterna på behörigt avstånd från varandra.

Vid tisdagens presskonferens var flera internationella medier på plats och frågade Sveriges kanske just nu mest välciterade man om han inte utsätter landet för ett stort experiment.

Han vidhåller sin inställning: Sveriges mål är att hålla spridningen på en nivå som vården klarar av.

Hur tycker du att det har gått för Sveriges coronastrategi hittills?

– Det som har fungerat är sjukvårdsbiten. Vi har hela tiden legat under den berömda linjen med sjukvårdstaket. Men det handlar om att sjukvården hela tiden har lyft taket på ett berömvärt sätt, säger Anders Tegnell till SvD.

På tisdagen fanns det omkring 300 lediga disponibla iva-platser i Sverige. Runt 60 av dem i Stockholms län, som hittills har drabbats svårast av viruset. Antalet människor som får intensivvård i huvudstadslänet har sjunkit de senaste dagarna, men vården vittnar om en fortsatt mycket ansträngd situation.

Enligt en modellering från Folkhälsomyndigheten nåddes toppen av smittspridningen i Stockholm den 8 april. Då beräknades flest personer vara smittsamma. Många räknar med att det dröjer omkring 14 dagar tills man söker sjukvård, innebär det att toppen kan ha nåtts för vårdbelastningen?

– Nja, det tar ett tag innan man läggs in också. Men en avmattning kanske skulle kunna ske efter helgen, om det där stämmer hela vägen. Sedan finns det andra faktorer som spelar in. Om folk börjar träffas mer så äter det upp avmattningseffekten.

När vet Stockholm om de har klarat sig under taket för vårdens kapacitet?

– Om ett par veckor till, då kan man känna sig hyfsat säker på vad som har hänt.

Enligt modelleringarna är det två faktorer som gör att spridningstakten kan minska: dels hur smittskyddsåtgärderna efterlevs, alltså hur bra stockholmarna är på att inte gå ut när de är sjuka, att tvätta händerna och att hålla distans på krogen. Dels hur många som har smittats och inte sprider sjukdomen vidare.

Om Anders Tegnell tycker att vården hittills har klarat av belastningen så är han mindre nöjd med dödsfallen och smittans spridning på äldreboenden. 2 355 personer med covid-19 har dött i Sverige. Omkring 40 procent av dödsfallen i Stockholm har inträffat på boenden för äldre, och över 75 procent av huvudstadens äldreboende har haft smittan, enligt DN.

Anders Tegnell tror att det är en stor anledning till att Sverige har så mycket fler dödsfall än de andra nordiska länderna.

– Vi har inte alls varit lika framgångsrika vad det gäller dödsfallen på äldreboendena, tyvärr.

Smittskydd Stockholm undersöker tillsammans med Folkhälsomyndigheten hur sjukdomen kunde sprida sig bland de äldre på boendena.

Enligt Anders Tegnell var det inte nödvändigtvis så att Sverige isolerade äldreboendena för sent, eftersom det skedde relativt tidigt. Sverige införde besöksförbud på många äldreboenden ungefär samtidigt som Norge, som har ungefär en femtedel lika många dödsfall som Sverige. Snarare kan personalen ha varit risken, sade han till SVT Aktuellt under tisdagskvällen.

– Det är väldigt lite som talar för att just besöken var problemet.

Folkhälsomyndigheten har länge sagt att alla som känner minsta symtom ska avstå från att arbeta, ett råd som även gäller äldrevården. Men samtidigt menar myndigheten att många som smittas med viruset bara känner milda och svårtydda symtom. Först på senare tid började testning i bredare omfattning genomföras på vårdinrättningar och äldreboenden.

Många ligger jättelång tid och behöver mycket rehabilitering. Det hade vi inte klart för oss.

Till SVT Aktuellt säger Tegnell att han trodde att man skulle ha ett rimligt smittskydd och en rimlig vårdnivå inom äldreomsorgen.

– Efter att ha pratat med mina norska kollegor kom vi fram till att det hade kunnat göra skillnad.

Kan det ha varit så att personer med milda symtom inte uppfattat att de var sjuka och ändå jobbat med äldre?

– Problemet är att de första symtomen är väldigt milda och man måste vara extremt uppmärksam. Vi har försökt gå ut med det budskapet, men det kanske inte har nått ut hela vägen. Och det kanske inte är så lätt för alla att stanna hemma, av finansiella anledningar och annat.

Under senare tid har det framkommit nya uppgifter om viruset och sjukdomen. Bland annat har man upptäckt att många svårt sjuka patienter utvecklar blodproppar.

Vad är det senaste som har förvånat dig med coronaviruset?

– Ett par saker. En av dem är att vården på iva har varit så extremt lång, många ligger jättelång tid och behöver mycket rehabilitering. Det hade vi inte klart för oss.

Förra veckan sade Anders Tegnell att dödligheten i covid-19 är betydligt värre än vid en vanlig influensa.

– Insikten om det kom när vi började se alla dödsfall på äldreboendena, när vi fick så stor spridning där.