Ny forskning

Svårt för invandrare att få jobb i Sverige

1:58 min

Sverige har svårare än andra nordiska länder att integrera invandrare på arbetsmarknaden. Det slås fast i en ny forskningsstudie som Ekot har tagit del av.

Professor emeritus i nationalekonomi, Lars Calmfors, har varit forskningsrapportens huvudförfattare.

– Jag har slagits av att omfattningen av integrationsproblemen för invandrare på arbetsmarknaden är betydligt större i Sverige än i de andra nordiska länderna. Det är en insikt som kanske inte alla har, att vårt problem är så mycket större, säger Lars Calmfors.

I Sverige är sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utrikesfödda större än i våra grannländer. Sverige har klart flest utomeuropeiska invandrare, och enligt den nya studien är det ännu svårare för lågutbildade invandrare att få jobb i Sverige än i Finland, Norge och Danmark.

– Det är inte lätt att hitta ett jobb. Invandrare behöver kämpa lite extra, faktiskt, säger palestinska Eman som bor i Göteborg.

Hon har en ekonomutbildning från hemlandet och har sökt massor av jobb det senaste dryga året, men utan att ens få ett enda svar.

– Man behöver ha ett nätverk som hjälper en att hitta ett jobb, säger Eman som inte vill uppge sitt efternamn.

Sverige har alltså störst problem i Norden när det gäller att integrera invandrare på arbetsmarknaden. Därför är det också Sverige som har störst behov av reformer, står det i den nya forskarrapporten.

Sänkta minimilöner är ett kontroversiellt reformförslag som nationalekonomen Lars Calmfors förordar.

– Det är ett hinder i Sverige att vi har höga minimilöner. Det gäller då detaljhandeln och hotell och restauranger där många lågkvalificerade kan få jobb.

– Jag tror att det skulle behövas också lägre minimilöner. Då bör man försöka göra det på ett sätt så att man inte sänker minimilöner generellt, utan man försöker att konstruera nya typer av lågkvalificerade jobb som helt enkelt kan betalas mindre, säger Calmfors.

LO-facket ogillar dock idén om sänkta minimilöner för att få in fler invandrare på arbetsmarknaden.

– Fixa utbildning för dem så att de funkar på svensk arbetsmarknad i stället för att ge sig på minimilönerna, det är fel väg att gå, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Ekot.

Torbjörn Johansson är bland annat oroad för att sänkta minimilöner kan dra ner löner även för andra anställda. Lars Calmfors pekar på att olika forskningsrapporter har gett olika svar på effekten av att sänka minimilöner.

Facket har accepterat det kommande systemet med etableringsjobb som kraftigt ska minska lönekostnaden för arbetsgivare som anställer nyanlända och långtidsarbetslösa. Systemet med etableringsjobb kommer bygga på att staten ger skattefri ersättning till de anställda.

Det är Nordiska Ministerrådet som har beställt forskningsrapporten Integrating Immigrants into the Nordic Labour Markets, som presenteras i Oslo på onsdagen.