Allt fler studenter från Syrien på svenska universitet
Det blir allt fler studenter från Syrien på svenska universitet och högskolor. Antalet har nästan fördubblats de senaste två åren.
Dima Zidan går en civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik på Kungliga Tekniska Högskolan. Hon kom till Sverige för fyra år sedan och började studera 2018.
– I början var det faktiskt lite svårt för mig att veta hur systemet fungerar här i Sverige eftersom det skiljer sig från det jag vet i Syrien, säger Dima Zidan. I universitet här måste man hitta själv den information man behöver och forska för att få kunskap. Men i Syrien var all information färdig i böcker eller i färdiga länkar.
Dima Zidan tillhör gruppen studenter med syriska gymnasiemeriter som har ökat kraftigt de senaste åren: 2019 var det drygt 2 100 som blev antagna till svenska universitet och högskolor, vilket är mer än dubbelt så många som 2017 – detta trots att syriska studenter med svensk gymnasieexamen inte räknas in i statistiken.
Ökningen har lett till att syrierna nu utgör den näst största gruppen utländska studenter efter finländarna. Och 2020 så kan det bli ännu fler, säger Andreas Sandberg, avdelningschef på Universitets- och högskolerådet.
– Jag tror att vi säkert kommer att se en fortsatt uppgång, hur stor den kommer att vara och hur länge den kommer att hålla i sig är svårt att bedöma just nu.
Är det möjligt, om trenden fortsätter, att studenter med syriska meriter går förbi finländarna?
– Det är det säkert, det är säkert inte alls omöjligt, säger Andreas Sandberg.
En förklaring till ökningen är förstås de många syriska flyktingar som kom till Sverige 2015.
En annan förklaring till att de syriska studenterna blir allt fler är att ovanligt många som fick uppehållstillstånd 2016 redan hade en högre utbildning när de kom hit, enligt Anders Viberg på Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
– 30 procent av dem som fick uppehållstillstånd 2016 hade någon form av eftergymnasial utbildning, medan jämfört med gruppen som fick uppehållstillstånd 2011 var andelen 17 procent. Så det indikerar ju att det är flera som har möjlighet att läsa vidare, säger Anders Viberg.
Dima Zidan på KTH hade läst ekonomi i Damaskus innan hon flydde till Sverige. För henne var det viktigt att börja plugga så snabbt som möjligt efter att hon kom hit.
– Jag vill inte bara vara en invandrare, jag vill gå vidare och här finns mer möjligheter för att nå det mål man har än i mitt hemland, säger Dima Zidan.