Miljadären Dan Olofsson skänkte 1,2 miljoner kronor till KD under 2018. Foto: SVT

Miljonbelopp från privatpersoner till politiken

Uppdaterad
Publicerad

Flera privatpersoner skänkte hundratusentals kronor till de politiska partierna under valåret 2018. Det visar SVTs granskning av partiernas redovisning. Den skånske näringslivsprofilen och miljardären Dan Olofsson skänkte 1,2 miljoner kronor till Kristdemokraterna.

Det var när han såg hur lite pengar kristdemokraterna har som han bestämde sig för att själv ge pengar.

-Av de sex miljoner som kristdemokraterna fick vid sidan av det offentliga stödet har jag bidragit med 1,2 miljone. Jämför det med andra partier som får över hundra miljoner, säger Dan Olofsson.

Den sista halva miljonen gick han in med i augusti, månaden före valet.

– Kristdemokraterna låg på 2-3 procent i opinionsmätningarna. Det hade varit olyckligt för Sverige om de inte kommit in i riksdagen i valet,  säger Dan Olofsson.

Sverige har upprepade gånger fått kritik från Europarådet för att det varit möjligt att hemlighålla var pengar till de politiska partierna kommer ifrån. Reglerna har efter kritiken skärpts i flera omgångar, senast förra året.

– Europarådet kom fram till i sina utvärderingar att det finns risk för korruption om man inte skärper kraven på öppenhet i Sverige. Det är starka ekonomiska intressen som finns i politiken, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap.

SVT:s sammanställning

SVT har gått igenom alla uppgifter om partiernas pengar som nu finns tillgängliga för valåret 2018. 

Utöver Dan Olofsson har ytterligare en person skänkt miljonbelopp: Den liberale kommunpolitikern Michael Cocozza i Linköping. Han är också ägare och vd i bygg- och fastighetsjätten Botrygg. Förra året skänkte han en miljon kronor till liberalerna centralt.

– Det går in väldigt mycket pengar i högerextrema partier från olika obskyra håll, både svenska och utländska. De som har möjlighet i Sverige bör kunna bidra och ställa upp med pengar för att jämna ut det förhållandet, säger Michael Cocozza.

Hur ser du på risken att det blir lättare för dem som har mycket pengar och därmed intresse av en viss politik att lägga in pengar i politiken och påverka den?

– Det finns en sådan risk. Men då måste man kanske sätta tak för enskilda bidrag. För min del har jag aldrig utnyttjat politiken för att driva mitt företags idéer, säger Michael Cocozza.

”Ville ge tillbaka”

Merparten av partiernas pengar kommer från offentliga partistöd. SVT:s kartläggning av pengarna på alla nivåer i partierna visar att de totalt, från alla håll, får 1,4 miljarder kronor. Mest pengar har socialdemokraterna. Det är också de som mest utöver det offentliga stödet. 223 miljoner kronor bidrar bland andra fackförbunden och A-lotterierna med.

Men socialdemokratin lockar privata bidragsgivare också.

Harry Lööv i Stockholm, skänkte 598 000 kronor till SSU förra året.

– Jag hade pengar över och ville ge tillbaka. SSU har gett mig så mycket, säger han.

Harry Lööv gick med i Storsjö SSU i Härjedalen som 14-åring, ungefär samtidigt som han började jobba som skogsarbetare. Men efter sju år fick han anställning på SSU i Östersund. Via SSU Norrbotten kom han sedan till SSU centralt i Stockholm, där han arbetade med skolungdomar i några år. Efter det fick han jobb på Folksam. 

Harry Lööv tycker fler borde skänka pengar till politiska partier.

– Det är ganska mycket politiken som styr hur livet blir. Därför är det viktigt att skänka pengar.

Dan Olofsson har inte, bortsett från ”mindre belopp”, skänkt pengar till politiken tidigare. Men nu tyckte han det var viktigt.

– Om du tar de sista hundra åren så har S regerat i stort sett 90 procent av tiden. Vi behöver en politik som mer ligger i linje med KD och M. Sossarna körde en jättekampanj förra mandatperioden och skulle lägga ner en hel bransch, välfärdsbranschen. Och så sa de att vinster är stöld, alltså rent kommunistisk retorik. Jag tycker detta är fel, säger Dan Olofsson.

LÄS MER: Så gjorde vi granskningen av partiernas intäkter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.