Fördröjd lagändring om digitala bevis försvårar för polisen
Polis och åklagare är kritiska till att en lagändring om digital bevisning dröjt 18 år.
Utan ändringen är det svårare för svensk polis att få hjälp av andra länder, enligt kritikerna.
Det handlar om en lag som gör det möjligt för Sverige att hjälpa andra länder med att få tag på digital bevisning vid brottsutredningar, och som flera poliser och åklagare beskriver som nödvändig.
En förfrågan om frysning, eller ”preservation of data loss” som det kallas på engelska, kan svensk polis göra till andra länder för att förhindra att information på exempelvis ett Facebook-konto raderas.
Det kan handla om alla typer av brott, från mord till sexuella övergrepp mot barn och bedrägerier.
– Digital bevisning är oerhört flyktigt. Det är så lätt att gömma över hela världen och det är så lätt att förstöra. Det är en knapptryckning så är det borta, säger åklagare Emelie Källfelt.
Vid en frysning sparas både konversationer, användaruppgifter, bilder - allt som finns på kontot just då.
Det här kan bli viktig bevisning, som ett fall som nyligen avhandlats i Stockholms tingsrätt där barn blev utsatta för grova sexuella övergrepp.
Bilder och filmer på övergreppen skickades via nätet, och sparades vid frysningen även om användaren raderade materialet.
– Hittar du ett konto som är intressant är nästan den första åtgärden att du fryser direkt, säger Emelie Källfelt.
– Det här är ju en möjlighet att frysa läget, det är som en skärmdump egentligen av läget.
För att få mer tid att samla ihop uppgifterna till en rättshjälp.
Frysning är del av cybercrimekonventionen som Sverige skrev under för 18 år sedan.
Men ännu har man inte gjort de lagändringar som krävs för att andra länder ska kunna begära en frysning här i Sverige.
– Det som är lite olyckligt är att vi har inte frysning i Sverige, vi har inte det tvångsmedlet och då skulle ett land kunna neka på grundval av reciprocitetsprincipen, att eftersom du inte hjälper oss så tänker vi inte hjälpa dig, säger Källfelt som är kritisk till att lagändringen inte skett.
Regeringen lovade redan under förra mandatperioden att de nödvändiga lagändringarna skulle genomföras men så har ännu inte skett.
Bosse Norgren, polis på nationellt it-brottscentrum, säger att det finns fall där man nekats hjälp just med hänvisning till att Sverige inte kan göra samma tjänst tillbaka.
– Vi skickade en begäran om att dom skulle frysa ett konto på en rumänsk server och dom svarade att det tänker vi inte göra för vi har försökt få hjälp av er men får inte det. Då blir det ett problem när vi inte ens kan utreda brott för att vi själva inte har stiftat den här lagen.
P1-programmet I lagens namn har sökt inrikesminister Mikael Damberg som är ansvarig för frågan om cybercrimekonventionen under en månad utan svar.
Hans pressekreterare skriver i ett mejl att man tar kritiken på allvar och att ”arbete pågår för att tillträda konventionen”, men att det inte finns ”närmare tidsplan i dagsläget”.
Något som Anders Ahlqvist, tidigare polis som jobbat med it-brott i 20 år, är kritisk till.
– Vi biter oss själva i svansen genom att inte hjälpa andra. Att vi kan ha brottslingar i det här landet som inte åker fast därför att andra inte kan få ut uppgifter och lagföra. It-relaterade brott är en internationell verksamhet och vi bidrar mindre än andra till stävja den här typen av brott. Trots att man pratar oerhört mycket om hur viktigt det är idag, säger Ahlqvist.